Inte rättvist.

Det är inte okej att någon så ung ska gå bort.
Inte att en sjukdom man en gång blivit botad för, ska komma tillbaka och förstöra hela ens värld.
Att inte veta... Idag? Imorn? Nästa månad?

Det sätter ändå sina spår, inne i tankarna, även om det inte var nära.
Men ändå, ja.

Och att få tillbaka en så svår sjukdom för 4:de gången och är 25 år...
Vart finns rättvisan i det.


Livet är så grymt, det slutar aldrig att överraska oss.


Vi får hoppas att Nangijala är en trygg plats där all smärta är borta, där man bara känner frid.

R.I.P



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0