Att bara vandra runt.
Idag är det onsdag...
Onsdag onsdag onsdag.
Det hela betyder att jag har ytterligare 1 dag mindre tills jag åker hem.
Och det värsta är?
Att efter imorgon så är allting det "sista" jag gör.
Sista Live musik på fredag. Sista middagen med alla på lördag.
Sista Open mic på söndag.
Sista någonting på måndag. (Ska hämta sakerna hos sömmerskan då) Och sen så.. ja ni vet.
Om 1 vecka sitter jag här, på mitt sista pubquiz.
om 7 dagar så gör jag det för sista gången, det jag har älskat att gå på i 2 års tid.
Det känns galet att det hela helt plötsligt är slut. Och det läskiga är att jag verkar ha insett det mer än vad alla andra har.
Folk försöker fortfarande göra planer med mig om 2 veckor, och jag säger med en sne mun, att njaaa, jag är tillbaka i Sverige då... Och alla ger svaret, Oooh, sant, är det redan då? Åk inte!?
Jag börjar bli trött på det hela "ÅK INTE" som alla säger.
De säger det för att vara söta, men ja, det blir för mycket på något sätt, speciellt när man hör det 10 gånger om dagen (överdriver)
Igår så åkte jag till Nanluguxiang för att äta middag med Rich och Cat.
Maten var jätteäcklig och på tok för dyr för sådan skitmat, men sällskapet var trevligt, även om jag inte var närvarande hela tiden.
Har lite lätt för att flyga iväg i min egen värld... Varför har jag inte lika lätt för det när jag simmar?
Iallafall, efter middagen så försvann Rich, det var något konstigt med honom, hans humör var inte på topp och ja, jag vet inte.
Jag tvingade iallafall med mig Cat att gå runt Houhai ett tag.
Det är ett barområde med gamla hus och så ligger det runt en liten sjö... Eller vad kallar med det när det är relativt litet? Nåväl, vi kallar det sjö, den är ju rätt stor.
Hmm, jag tror nog att det här blev det längsta inlägget jag skrivit på länge. Speciellt utan något vettigt innehåll.
Jag hittade en vattenpipa jag vill ha. Kostar 150 kr, och var jättefin, men innan måndag så har jag ingen aning om jag har plats eller inte, och det känns som att måndag kommer bli lite sista minuten att köpa en vattenpipa på.
Men ooooj vad fin den var.
Onsdag onsdag onsdag.
Det hela betyder att jag har ytterligare 1 dag mindre tills jag åker hem.
Och det värsta är?
Att efter imorgon så är allting det "sista" jag gör.
Sista Live musik på fredag. Sista middagen med alla på lördag.
Sista Open mic på söndag.
Sista någonting på måndag. (Ska hämta sakerna hos sömmerskan då) Och sen så.. ja ni vet.
Om 1 vecka sitter jag här, på mitt sista pubquiz.
om 7 dagar så gör jag det för sista gången, det jag har älskat att gå på i 2 års tid.
Det känns galet att det hela helt plötsligt är slut. Och det läskiga är att jag verkar ha insett det mer än vad alla andra har.
Folk försöker fortfarande göra planer med mig om 2 veckor, och jag säger med en sne mun, att njaaa, jag är tillbaka i Sverige då... Och alla ger svaret, Oooh, sant, är det redan då? Åk inte!?
Jag börjar bli trött på det hela "ÅK INTE" som alla säger.
De säger det för att vara söta, men ja, det blir för mycket på något sätt, speciellt när man hör det 10 gånger om dagen (överdriver)
Igår så åkte jag till Nanluguxiang för att äta middag med Rich och Cat.
Maten var jätteäcklig och på tok för dyr för sådan skitmat, men sällskapet var trevligt, även om jag inte var närvarande hela tiden.
Har lite lätt för att flyga iväg i min egen värld... Varför har jag inte lika lätt för det när jag simmar?
Iallafall, efter middagen så försvann Rich, det var något konstigt med honom, hans humör var inte på topp och ja, jag vet inte.
Jag tvingade iallafall med mig Cat att gå runt Houhai ett tag.
Det är ett barområde med gamla hus och så ligger det runt en liten sjö... Eller vad kallar med det när det är relativt litet? Nåväl, vi kallar det sjö, den är ju rätt stor.
Hmm, jag tror nog att det här blev det längsta inlägget jag skrivit på länge. Speciellt utan något vettigt innehåll.
Jag hittade en vattenpipa jag vill ha. Kostar 150 kr, och var jättefin, men innan måndag så har jag ingen aning om jag har plats eller inte, och det känns som att måndag kommer bli lite sista minuten att köpa en vattenpipa på.
Men ooooj vad fin den var.
Kommentarer
Trackback
